Kanagawas stora våg, ett ikoniskt verk av den japanske konstnären Hokusai, behöver ingen närmare presentation. Detta berömda japanska träsnitt har fascinerat otaliga konstnärer världen över sedan det skapades.
Japanska träsnitt är förknippade med ukiyo-e, en konströrelse vars kärna är att fånga den flytande världens förgänglighet som vi lever i. Dessa verk utgör en rik del av traditionell japansk konst.
Känner du verkligen till historien och betydelsen bakom detta träsnitt? Som entusiaster av Japan är vi här för att fördjupa oss i detta storslagna verk och (åter)upptäcka hemligheterna bakom dess enorma framgång. Trevlig läsning 😊
Hokusai, den japanska träsnittskonstens store mästare
Du har säkert hört talas om denne berömde japanske målare, känd för sina landskapsserier. Katsushika Hokusai föddes 1760 i Edo, Japans dåvarande huvudstad, och är en konstnär känd över hela världen. Som tecknare, målare, grafiker och författare betraktas han som den japanska träsnittskonstens främste mästare. I sina verk avbildar han ofta naturelement som han tolkar med en viss andlighet sprungen ur buddhismen. Hokusai är dessutom fadern till mangan, vilket betyder “spontana skisser”. Han levde fram till 1849, då han gick bort vid 89 års ålder, och det var under slutet av sitt liv som han skapade sina vackraste verk.
Från vänster till höger: porträtt av Hiroshige; träsnitt av Harunobu Suzuki; porträtt av Hokusai.
Men vet du vad ett träsnitt är? Det är en bild som skapas genom en teknik för träsnitt, baserad på en teckning gjord med tusch. Processen involverar en konstnär som ritar en förlaga, en träsnidare som skapar reliefer på en träplatta och en tryckare som applicerar färg på papper från träsnittet. Tanken var att kunna reproducera ett verk i stor upplaga till ett mycket överkomligt pris. Denna traditionella teknik producerades ursprungligen i svartvitt fram till 1765, då Harunobu Suzukis färgträsnitt introducerades.
Ukiyo-e, en folklig konstform
Japansk konströrelse 🎨 som betecknar träsnitt och icke-akademiskt måleri från 1600- till 1800-talet. Ukiyo-e betyder “bilder av den flytande världen” (ukiyo). Denna konströrelse har en buddhistisk innebörd som uttrycker en instabil och illusorisk verklighet som man inte bör fästa sig vid. Den representerar även filosofin om att leva i nuet eller världen i ständig rörelse.
Historisk kontext för ukiyo-e
Vid denna tid genomgick Japan en isoleringspolitik som infördes av shogunatet efter en lång period av inbördeskrig. Det var militäraristokratins nedgång och framväxten av en ny borgarklass. En fredlig atmosfär rådde och konsten blomstrade; man var tvungen att anpassa sig till den nya publiken. Som svar på detta skildrade ukiyo-e denna samhällsklass intressen genom att avbilda scener ur vardagslivet, allt från kurtisaner till skådespelare från den berömda Kabuki-teatern och sumobrottare. Ukiyo-e är också känt för sina erotiska scener (shunga), som censurerades av dåtidens makthavare.
Under 1800-talet kringgick Hokusai och Hiroshige myndigheternas censur genom att grunda en ny stil: avbildningen av kända landskapsvyer (meisho-e) i horisontellt format. Dessa två konstnärer fångade befolkningens växande intresse för naturen och revolutionerade bilden av japanska träsnitt.
Analys av Kanagawas stora våg
Som Japans mest berömda verk är “Kanagawas stora våg”, även kallad “Vågen”, ett träsnitt skapat 1831 av Katsushika Hokusai. Målaren var 70 år gammal när han skapade detta verk, som också är hans mest kända träsnitt. Det är den första serien i samlingen “Trettiosex vyer av berget Fuji” och förkroppsligar ukiyo-e-konsten i högsta grad.
🛶 Havet och fiskarna utanför Kanagawa
Tre element utmärker sig i denna komposition: havet, båtarna och berget. I förgrunden kan du se två vågor som sveper med sig tre pråmar utanför Kanagawas kust. Båtarna är troligen oshiokuri-bune, som användes för att transportera varor till huvudstaden under Edo-perioden. Den första vågen är mindre och ekar berget Fuji i sin form, medan den andra verkar enorm och upptar mer än hälften av verket. Man antar att det rör sig om en extremvåg från öppet hav (grand okinami). Om du tittar noga ser du monsterliknande, krokiga fingrar som ger den brytande vågen en fientlig karaktär, redo att sluka fiskarna.
🗻 Berget Fuji ur en annan vinkel
I bakgrunden kan du se berget Fuji, Japans emblem, som är fokuspunkten i samlingen “Trettiosex vyer av berget Fuji”. Det var ovanligt att placera denna nationella ikon i bakgrunden. Den berömda vulkanen verkar extremt liten i förhållande till den oproportionerliga vågen. Personligen tror jag att Hokusai ville framhäva en viss provokation mot detta objekt av fascination.
✍ Hokusais signatur
Längst upp till vänster i kompositionen syns Hokusais signatur och en kartusch med seriens titel: Trettiosex vyer av berget Fuji / utanför Kanagawa / Under vågen. Det bör noteras att konstnären använde fyra olika signaturer under hela denna samling.
☯ Tolkning av Hokusais Vågen
På tavlan Kanagawas stora våg kan du se komplementariteten mellan jordiska och himmelska element. Det stormiga havet i kontrast till den lugna och fridfulla himlen påminner om Yin Yang-filosofin. På samma sätt dämpas havets dominerande blå färg av dess komplementfärg: himlens gula. Resultatet är en perfekt balans i kompositionen.
Naturens förgängliga karaktär och kraft har buddhistiska och shintoistiska konnotationer. Man kan föreställa sig att Hokusais verk uttrycker människans sårbarhet inför den allsmäktiga och oförutsägbara naturen.
Vågen och dess västerländska influenser
Målaren inspirerades av västerländska trender som i hög grad bidrog till verkets framgång. Bland dessa influenser märks perspektivet, med en överlagring av flera plan, samt preussiskt blått.
Preussiskt blått, en trendig färg
Preussiskt blått utgör 20 % av verket och ger det all dess kraft. Det kallas även Berlinblått och är ett mörkt blått pigment som drar åt grönt. Det uppfanns i Tyskland och importerades från Holland för skapandet av Hokusais verk. Det är en trendig färg som tillför en ny dimension till ukiyo-e och som håller relativt bra över tid.
Japonismens inflytande i väst
I och med att Japan öppnade sig mot världen under Meiji-perioden tappade lokalbefolkningen gradvis intresset för träsnitt till förmån för västerländska produkter. Omvänt fascinerade och påverkade japansk konst och civilisation många europeiska konstnärer, såsom målarna från Pont-Aven-skolan. Detta kallas japonism.
I opposition till klassicismen anammade impressionisterna nya estetiska val som beskrevs som “japoneska”. Klara färger och enkla former stod i centrum. Det var alltså västvärlden som återupplivade träsnittens framgång. Dessutom är konstnären som bäst förkroppsligar denna konsts virtuositet Hokusai.
Félix Bracquemond, målare och grafiker, var den förste att inspireras av den japanske mästarens teckningar genom att integrera dem i sina konstföremål. Senare inspirerade Hokusais Vågen många västerländska konstnärer som Van Gogh, Pissarro, Cézanne, Gauguin, Monet…
Impressionisterna delade den japanska konstens kärlek till naturen och tingens förgänglighet. Vissa målare ägde därför stora samlingar av träsnitt. Postimpressionisterna och Nabis-gruppen inspirerades troligen av de konturerade formerna, de klara färgerna och de djärva beskärningarna. Inflytandet sträckte sig även utanför måleriet. Claude Debussy, den berömde franske kompositören, använde Kanagawas stora våg på omslaget till sitt partitur 🎼 år 1905.
Idag kan man hitta exemplar av detta mästerverk på flera museer runt om i världen: Metropolitan Museum of Art i New York, British Museum i London, Bibliothèque nationale, Musée Guimet i Paris eller Maison Claude Monet i Givergny. De flesta japanska träsnitt härrör från privata samlingar från 1800-talet.
Vågen är föremål för otaliga konstnärliga och kommersiella tolkningar. Visste du att den till och med blev inspirationskällan till Quiksilvers logotyp på grund av dess koppling till surfing (vågen) och snowboardåkning🏂 (berget)?
Från vänster till höger: tolkning av Dan Cretu; tolkning för att uppmärksamma havsföroreningar; Quiksilvers logotyp.
