För att förstå japansk kultur måste man först titta på de religioner som dominerar landet: shintoism och buddhism. Medan den senare importerades från Kina och Korea, är den förra ursprunglig för ögruppen.
Shintoism är en japansk polyteistisk religion som härstammar från det gamla Japans animistiska och schamanistiska tro. Shinto betyder “gudarnas väg” och vördar naturens andar eller kami.
Här är en fördjupning i den äldsta religionen i Japans historia.
🤓 Shintoism i Japan, religion eller filosofi?
Shintoism åtföljs inte av någon moralisk kod eller helig skrift, till skillnad från de mest kända monoteistiska religionerna som grundades av profeter. Det är en kult som utvecklades naturligt utifrån det japanska folkets traditioner och tro. Ritualer och en djup respekt för kami är grundläggande element i denna religion som var och en utövar som man vill.
På samma sätt är anhängarna inte bundna till en enda kult. Därför kombineras shintoism väl med andra religioner som buddhism, konfucianism, taoism eller kristendom. Det är värt att notera att det i Japan är vanligt att ha flera religioner samtidigt.
Shintoism vilar inte på någon specifik dogm, men man kan nämna två referenstexter: Kojiki och Nihon Shoki som publicerades i början av Nara-perioden. Det är sammanställningar av myter om Japans kosmogoni och ursprunget till shinto-gudomligheterna, där man spårar kejsarens gudomliga härkomst.
🧜♂️ Kami och japansk mytologi
Amaterasu kommer ut ur den himmelska stengrottan (Shunsai Toshimasa, 1887). Källa: wikipedia.
Shintoism i Japan bygger på dyrkan av kami (japanska gudar). Det är högre väsen eller naturandar som härskar över världen och inger respekt (eller skräck). Naturelement som träd, stenar och djur är kami. På samma sätt betraktas andar av förfäder, stora ledare eller avlidna kejsare som gudomligheter inom shinto-kulten.
Shinto-gudomligheter står i centrum för japansk mytologi. Som vi har sett är Kojiki och Nihon shoki samlingar av myter och legender som beskriver ursprunget till kami. I den första hittar vi skaparparet Izanagi och Izanami samt solgudinnan Amaterasu och andra viktiga gudomligheter. I den andra spåras historien om den första japanska kejsaren (ättling till Amaterasu) och den kejserliga ätten.
I Japan är kami ambivalenta väsen. Man måste vörda dem och framför allt inte förolämpa dem, för att inte dra på sig otur (tatari).
⛩ Shinto-helgedomar
ise-jingu. Källa: blog.gaijinpot.com
Shinto-kulten är mycket närvarande i Japan och många helgedomar finns utspridda över ögruppen. Varje byggnad är hem åt en kami.
Ise-jingu, Izumo-taisha och Fushimi Inari är särskilt kända. Bland de karakteristiska elementen är torii porten som avgränsar den heliga världen från den profana. Den följs av en stentrappa som kallas ishidan.
På stigen som leder till huvudbyggnaden (sando) hittar man chozuya, ett vattenfyllt kar med stora slevar som används för att rena sig fysiskt och andligt innan man träder fram inför en kami. Det är platsen där de troende tvättar händer och mun för att bli av med all orenhet. Därefter leder stigen, kantad av traditionella lyktor, till kagura-den (plats för heliga danser).
Inom helgedomens område finns shamusho. Där säljs ema (träplattor där man skriver en önskan) eller omamori (en sorts amuletter). Emake är ställningen där man hänger upp sina ema. Kami kan då läsa bönerna och uppfylla dem.
Ingången till haiden (böneplatsen) vaktas av komainu (lejonstatyer). Ett rep av halm som kallas shimenawa markerar paviljongens heliga karaktär. Slutligen representerar honden den viktigaste byggnaden i helgedomen. Det är den heliga platsen där kami-reliken finns och endast shinto-präster har tillträde dit.
🤔 Shintoismens inflytande på japanernas liv
Man kan säga att shintoismen har färgat japanernas tänkesätt och livsstil. Den djupa respekten för naturen, förfäderna och kulten av kami är djupt rotad i den japanska kulturen. Japanerna tror att i varje ting och varje individ finns en kami att hedra.
På sätt och vis kopplar religionen samman utövaren med sitt universum, sitt land och sin gemenskap. Bröllop och födslar ger upphov till shinto-ceremonier och året präglas av firanden där man finner shinto-ritualer som flickornas dag, hanami (körsbärsblomningsfesten) eller nyåret.
Bland shinto-sederna kan man nämna besök i helgedomar samt reningsriter som att tvätta händer och mun för att få tillträde till den heliga platsen. Vissa renlighetsgester, som att duscha innan man går in i en onsen (varm källa), är också kopplade till kulten.
De mest populära shinto-evenemangen är matsuri. Det är japanska festivaler till ära för lokala kami.
📖 Kort historia om japansk shintoism
Som de flesta religioner föddes shintoismen ur ett naturligt och politiskt sammanhang, innan den utvecklades genom århundradena.
🐣 Shintoismens uppkomst i Japan
De tidiga stegen av shinto-kulten går tillbaka till Jomon-perioden, för nästan tjugotusen år sedan. Religiös tro användes då för att förklara de många naturkatastroferna. Sedan urminnes tider har ögruppen, som ligger vid skärningspunkten mellan fyra tektoniska plattor, skakats av jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamier och tyfoner.
Japans första folk hade en animistisk tro. Det betyder att de trodde på existensen av andar eller själar som besjälade naturen och levande varelser. Under århundradenas lopp tillskrev japanerna dessa andar mänskliga egenskaper. Det är så de kami vi känner idag uppstod.
När buddhismen anlände till ögruppen omkring 500-talet ville det japanska hovet bekräfta den inhemska religionen och stärka den kejserliga makten. Sålunda materialiserades shinto-tron i Kojiki år 712 och sedan i Nihon Shoki år 720. Den etniska religionen blev då en symbol för nationalism.
🔎 Shinto-buddhistisk synkretism
Shinbutsu-Shugo: Blandningen av shintoism och buddhism i Japan. Källa: blog.japanwondertravel.com
När buddhismen spreds i Japan i slutet av Asuka-perioden var shintoismen tvungen att anpassa sig och utvecklas för att integrera de nya trosuppfattningarna i sin andliga uppfattning. På samma sätt lades shinto-gudomligheter till i det buddhistiska pantheonet.
Enligt Kukai, grundare av Shingon-skolan, är kami inkarnationer av buddhor. Vid denna tid levde religiösa trosuppfattningar sida vid sida och smälte samman, och vissa såg dem som en och samma sanning. Detta kallas shinto-buddhistisk synkretism (shinbutsu shūgō).
Tempel integrerade då små shinto-helgedomar och omvänt fanns små tempel i helgedomarna. I själva verket var de två religionerna ganska komplementära och det var därför möjligt att förena dem.
🎎 Shintoism, en statsreligion
Det var först i slutet av Edo-perioden som shintoismen kom tillbaka med kraft, drivet av vissa japanska lärda som förespråkade ren shintoism (utan utländska influenser). Senare, 1868, proklamerades shintoismen som statsreligion under det nya Meiji-styret. Shinto-präster stod då i statens och kejsarens tjänst.
Låt oss påminna om att den senare var en direkt ättling till Amaterasu! Han var föremål för en sann kult fram till slutet av andra världskriget. Japans nederlag satte stopp för statsreligionen och kejsaren tvingades offentligt förklara att han inte var en gud.
🎊 Shinto-religionen idag
Shinto-bröllopsceremoni. Källa: picture-worl.org/
Japanerna lever med trosuppfattningar som tillhör både shintoism och buddhism. Idag är det många som utövar båda religionerna beroende på sammanhanget.
I regel upptar shinto-riter och buddhistiska riter inte samma utrymme. De förra är kopplade till livet, familjen och gemenskapen, medan den senare är reserverad för efterlivet. Sålunda besöker man shinto-helgedomar för att fira bröllop, medan begravningar utförs i buddhistiska tempel.
Under hela året fortsätter japanerna att upprätthålla shinto-ritualer, särskilt vid traditionella evenemang och matsuri.
Så, vad tror du, är shintoism en religion eller en filosofi?
